2015

Vilket år... Vilken förändring jag har gått igenom! Året startades med mig och slutade med en liten familj.
Nog för att jag alltid sett mig och min sambo som en familj under våra 5år tillsammans, men i och med beskedet på den lilla stickan knöts vi närmare och med ankomsten av vår son blev vi en familj på riktigt.
Oktober blev en otroligt häftigt månad med massor av känslor rusande i kroppen. Osäkerheten, kärleken, stoltheten. Nu i december har man börjat landa men har ändå fortfarande inte riktigt insett ordentligt att det har hänt, att han är min och här för att stanna.

Små händer, fötter, öron. Den lilla näsan och munnen. Ögon fulla av liv och känslor. Ett leende som får hjärtat att slå extraslag. Ett skratt som sänder lyckorus genom kroppen. Joller som ger gåshud.

Han utvecklas så snabbt och varje litet steg är så stort.
Jag har fått en son. JAG har en son! Jag har en liten familj på tre och en underbar vovve därtill.

Tummar och Tår

jag håller alla tummar och tår jag kan för min duktiga syster... klart att hon ska få en befodran! Men sen vet jag hur de är det där med: "Det står mellan dig och en till". Det har jag ju hört några gånger nu... men men... jag håller och hoppas!


Pirrigt!

Åh jag är så glad... sommar, sol mellan regnmolnen, älskad sambo, älskad familj etc... ja ni fattar.

Jag känner hur sommaren verkligen är välkomnad just nu och jag ser fram emot dess framfart. Det finns en hel del smaskigheter som den kan komma att bjuda på och jag har en låga av hopp brinnande.
Nu ska man inte hoppas för mycket och ingenting blir ju någonsin som man tänkt sig men ändå... Nu vill jag bara att veckorna ska gå men samtidigt njuta av varje stund. Många klagar över det fallande regnet men jag välkomnar det. Denna sommar tänker jag inte sitta och vänta på att nu...NU kommer värmen och solen... utan ta vara på de stunder som bjuds.Åh visst är de härliga!

Känner mig nästan äckligt positiv nu när jag skriver detta och ja... kanske det är så för tillfället. Men hur nu än framtiden artar sig så kan det ju inte blir så illa... alla dagar, månader, år har sina up's and down´s.
 
 
 

Julklappar- check!

Åh vad jag är nöjd med mina julklappsinköp. Det tömde inte plånboken (bara nästan, hehe, nejdå ;D ) och jag VET att alla parter kommer att tycka om dom. Som vanligt slår jag och syss våra kloka huvuden ihop och hittar på något gemensamt till våra päron. Perfekt! Det är skönt att ha sin julshopping avklarad.. innan julstressen hinner ikapp.

Satt igår eftermiddag och slog in alla paket, jag tycket det är så himla mysigt! En kopp varm glögg i ena handen och tejpen i den andra medan man med fötter och ben försöker få styr på allt papper hit och dit. hehe. och i bakgrunden lite lugnande julmelodier. Jag gör oftast en lite mysgrej av det där med att packa in paket... men jag tycker att det kan det gott få vara! Just en mysgrej.

Nu nalkas julfester och julbord, en varje helg fram till jul. men samtidigt... det kommer nog finnas alterativ så man inte hinner tröttna! Och snön som ställer till med så mycket besvär för folk... älskar den!

Haha. Love it!


FLYT!

Ja vad ska man säga... lite champion är man ju!
igår var detbowling och käk med jobbet. Mitt lag vann i bowlingen! Totalt på 12pers blev jag rankad 5:a, woho!

Sen idag så vann jag äntligen, vilket var på tiden, vinlotteriet. yey! det måste ju firas ;D Kanske ska skruva upp korken på en flarra ikväll. hehe.

Hachiko

En historia som går rakt in i hjärtat... se filmen med Richard Gere! Tårar utlovas, genom halva filmen rann mina. En perfekt film för denna kväll , men filmen lämnar en tyngd i hjärtat. Historien har jag hört förut men visste inte att en film gjorts av den, eller kanske visste jag men har avsiktligt undvikit den för visste att den skulle göra avtryck. 

Min karl jobbar så här sitter jag och Aidi i soffan och myser. Min vackra vovve breve och till denna film dessutom... huga! Jag tycker så hemskt mycket om min fina hund <3
 
Historien summeras kortfattat nedan men med risk för spoiler så se filmen utan att läsa.
 
 





"HACHIKO: A DOGS STORY är en känslostark film som är baserad på en sann japansk historia.

När Hachiko kommer till sitt nya hem, dröjer det inte länge förrän han och hans husse är oskiljaktiga. Varje dag vid samma tid möter Hachiko sin husse vid tågstationen, och hunden blir en älskad medlem i familjen. Men så en dag återvänder inte husse. Trots det väntar Hachiko troget - men förgäves - på sin husse varje dag under de kommande tio åren. Hans öde berör många av de människor som passerar stationen, och de hjälper hunden med mat och varma ord.

Idag finns en bronsstaty rest av Hachiko, som var av den japanska rasen akita, på den plats vid Shibuya Station, där han troget väntade varje dag."

Memory Lane. Juni 2009d

 
Födelsedagsbarnet Lindas ord:
När några av gästerna åkt så sitter vi som va kvar och dricker och skrattar när det helt PLÖTSLIGT kommer militärer och går på vägen (En viktig detalj är att strax innan vi skulle äta så kom det en polisbil) vilket va väldigt konstigt eftersom det typ aldrig är poliser i by!
Men iallafall så de där militärerna gick runt och det såg ut som de letade efter nått i diket , när mamma (Lotta) säger det kanske är en överkörd katt dom letar efter. Ååå vi bara joo men det sätter man nog ut militärer till. Haha.

Militärerna fortsätter och gå runt och så gick två av dom ner på grusvägen och den andra sätter sig med en kikare inne i våran hästhage och vi tänkte va fan sitter han där för :S
"det är våran mark, dom gör intrång på privat mark" hör ja någon säger i bakgrunden. Men detta va iallafall skit roligt och vi skratta ju så vi låg ju mer eller mindre ner. Sen skällde ju hundarna så jävla mycket (och det va ju inte konstigt) för när jag skulle jag gå och säga till att de skulle va tysta så kom de andra två militärerna helt plötsligt kommer upp från "skogen" bredvid och över våran gård och jag sprang tillbaka in så jag tror aldrig jag sprungit så fort! haha ... Syster min frågade dom när de gick förbi om dom "hade nån övning eller om dom letade efter nått" men de bara gick förbi. Vi tänkte springa efter och fråga va fan de höll på med men gjorde inte det för en viss person sa att "det är inget att skratta åt det kanske är nått allvarligt", men va iallafall tvungen att ta en bild, inte ofta man ser militärer sådär.

Sen så samlade dom ihop sej och gick vidare förbi och jag tänkte som så att jag måste ju försöka ta en bild till så jag hade nått att lägga upp och berätta om här på BDB... det va bara det att när jag smög mej fram så fint så kom dom ju igen bakom vårat hus precis där jag va och jag fick ju typ panik och sprang in och hej och hå (alla tänkte va fan håller dom egentligen på med) Vad vill dom? Sen ska ni veta dom kommer in! GISSA vilka det va... Jo det va mina kära vänner ELENA , ELLEN och KARI !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH.
 
 
Dessa tre jägare bestämde sig för att skoja lite med ett visst födelsedagsbarn :P
Dom var och firade Linda och åt mat. Sen satt alla och prata och diskuterar lite om veckan framöver och hade det almänt trevligt  samt åt tårta innan det var dags för dom att åka hem lite sådär för tidigt.
 
Vi kunde ju inte låta Linda få en födelsedag utan bus så vi gjorde upp med Lindas mamma Lotta och satte våra planer i verket. Vi låtsades att vi var tvugna att åka hem tidigt och parkerade bilen en bit bort från huset. Sedan klädde vi om i gröna militär/jägar kläder. Stoppade in håret under kepsar och målade lite skägg på hakan.
Vi tänkte nöjt på polisbilen som åkte förbi tidigare på kvällen och tänkte att det passade perfekt till vår lilla charad!
Syss hade en ryggsäck och en kikare, Rôtta en bössa (ej riktig men som ser verklig ut) och jag en radio. Vi kom gående efter vägen en och en och såg oss omkring i diken. Däreter gick syss upp i deras hage. Ställde ner ryggsäcken med en stol på och satte sig och kikade runtomkring med sin kikare.

Jag och Rôtta som hade rundat gården hör hur Linda och gänget asgarvar åt synen. Vi pockar på hundarnas uppmärksamhet och dom börjar skälla varefter jag och Rôtta stiger ur skogen. Vi hör Linda springa fram för att tysta hundarna och hon får syn på oss tvärvänder och springer tillbaka till dom andra.
Vi svänger upp på grusvägen som passerar just brevid deras hus och gick extremt nära dom när vi hör någon säga: "Har ni övning eller letar ni efter något" jag och Rôtta sneglar på varandra och undrar vad vi ska säga, dom skulle känna igen vår röst och om vi vände ansiktena mot dom skulle dom känna igen oss direkt. Vi ger ett grymtande till svar och går vidare förbi, bort till hästhagen där Syss sitter och vinkar henne till oss. Bakom oss hör vi hur alla asgarvar och vi tror att dom genomskådat oss och vet precis vilka vi är.

Men vi fortsätter längst vägen förbi deras hus igen och svänger in bakom deras husknut. Så ser vi en skymt at en vettskrämd Linda som springer iväg och in i huset. Vi följer efter hör henne säga: "Dom kommer runt huset!" vi går in, frågar med vår vanliga röster om dom sett vargen vi letar efter. Alla ser vilka vi är och brister ut i asgarv!

Turkiet

Tänkte berätta lite om min Turkietrasa i Maj. Det var ett par riktigt härliga veckor i Side som jag egentligen inte känner var så väldigt innehållsrika. När folk frågar: Hur hade ni det? Ja... då svarar jag helt enkelt att det var suveränt, att vi njöt och hade det bra.
Vårt hotell som jag hade så stor oro över var mycket bra tycker jag, bra mat helt okej rum och ruggigt bra läge intill strandpromenaden. Hotellets pool och servering hade utsikt över havet och horisonten. En promenad på kanske 5min sedan var vi i Side centrum.
Vi åkte 12e Maj men det var redan svensk sommar där nere, något svala kvällar men inget som vi klagade över. Jag rekomenderar verkligen Side om det är någon som ska till Turkiet och vill ha en mindre lugnare ställe men som ändå erbjuder allt och lite till. Alanya tyckte jag var lite för mycket om dock vackert.
 
Sämsta: Solexem
Bästa: Lata dagar

Men något hittade vi ju på... förutom en massa shopping i Side, bad och sol så besökte vi hotellets Hamam det första vi gjorde när vi kommit fram. Helt suveränt och härligt!
Sedan gjorde vi en utflykt till Manavgat där vi satt på en uteservering och åkte och titta på ett vattenfall.
Även en dagsutflykt där vi fick se Alanya från höga höjder, en bananodligen genom ett staket, fick smaka bananerna men från ett marknadsstånd längst vägen, gick längst en canyon och tittade på nio vattenfall (det enda som var bra på resan) sedan spenderade vi 1,5 timme i Alanya. Men försäljarna var så dryga (värre än i Side) så vi satte oss på en uteservering.
En av de sista dagarna slängde vi oss på en båt också och blev sedan hissade högt högt upp i luften över Side. Vacker utsikt men det var nog lite för högt. haha. Roligt var de iaf!








Aww!

Jodå... jag trodde aldrig det skulle hända men visst gjorde det. Min söta sambo kom hem med blommor på min födelsedag! Jag hade sagt nej till presenter och visst hoppades jag liite iaf på något men jag trodde ändå inte på att jag skulle få något. Å så har han varit iväg och köpt blommor?! Min söta!
Hans filosofi på blommor är nämligen följande: De bara dör, vill du ha dom kan du väl köpa dom själv. Typ. Men han kan allt överraska!



Bjussade

Igår var jag och Björn bjudna på italiensk buffé, öppen bar och showen The best of Aftershave & Anders Eriksson. Maten var jättegod, drickat likaså och showen var riktigt bra. Vissar delar va visserligen tråkigare än andra men vissa gånger kiknade jag verkligen av skratt. Bäst var nog deras improviserade låt efter publikens val: Gusselbyrock samt Roy och Roger såklart! En fin avslutning på det hela. De kan verkligen underhålla.
Min favorit del var enkelt "Det ska va gött å leva annars kan de kvetta..." Lätt!

En del i showen var precis som de visade upp den på allsång. Enjoy... om ni orkar!


Spontant

Igår hörde syss av sig vid lunch och frågade om vi inte skulle dra på hockey... när jag kom hem två timmar senare bokade jag biljetten, ytterligare en och en helv timme senare satt vi i bilen på väg till Karlstad. Det kändes helt enkelt som en bra idé. Och vilken idé sen! Väl där träffade vi pappsen som fyllde år (visste inte på förhand att han skulle dit) och självklart söta Linda.

En riktigt bra match och ingen kan säga att FBK inte kämpade sig till segern. 2:a perioden däremot så spelade de verkligen inte bra och jag är lite förvånad att HV inte petade in pucken, men fbk´s försvars var det ju inget fel på alls.
Sista minutrarna var det nervigt men det gick ju bra! 2-0 och FBK gick till semifinal. YEY!

Kom hem och kunde lägga mig halv ett i natt. Halv sju ringde klockan, men inte för att jag gick upp då. hehe.
Nu väntas långdag på jobbet.

Hemlis!

När jag firade nyår (för andra gången) tillsammans med Martina så gav vi nyårslöften att bryta... mitt var att hålla mig i Sverige detta år.

I Juni fyller min kära mamma jämt. Ett utmärkt tillfälle att hitta på något specielllt tyckte jag och syss. Hittills har jag inte kunnat säga så mycket (jag vet ju inte om hon läser detta)... men nu så har hon fått nog många ledtrådar så jag kan avslöja något. I maj så lämnar vi Sverige för någon vecka! Skönt! Allt är bokat och klart så nu sitter hon spänt dr hemma i Hagfors och inväntar nya ledtrådar som ska dimpa ned i brevlådan. Busiga vi är!

Några vet redan vart de bär av... mene... avslöja inget är ni snälla. Om hon läser här eller på fajjan!


Jag bjuder nedan på våra ledtrådar... det första fick hon på självaste julafton:

1.

 


2.
Båten var för att luras lite... hon HATAR att åka båt.




3.
en ledtråd som egentligen skulle komma något senare... men ibland så blir det inte som man tänkt.

HELG

Vilken superhärlig helg det har varit!
Fredagen med riktigt fint sällskap i form av syss, Emma och Ida! Fylld av snack, snacks, skratt och spel.
Lördagen som smygstartades med en film tillsammans med Emma och som rundades av med korvgrillning och bilåkning på sjön.
Samt denna Söndag... Gym, simma några längder, bubbelbad och basta med syss. Tänkte avrunda denna kväll med Björnmys. Idag var det nämligen 2år sedan vi träffades <3
Det sa klick redan vid första ögonkastet. Så tokigt de kan bli!

Nästa helg bär det av till Värmlandskogarna!

What?!

Helt ärligt... när jag var på Afrodans igår så sneglade jag ner på mitt för tillfället inte helt vältrimmade ben. Men det är ändå inte så hemskt lixom. Men så ser jag det... först trodde jag att det var smuts, så jag tar tag i det men det sitter fast! Vad är det? Jo tre jäkligt långa hårstrån, nästan från kritaperioden!
Det är ju inte så väldigt galet länge sedan jag fixade till dom, och gången före det... men här är de tre fasansfulla. Jag måste verkligen ha dundermissat dem många gånger bakåt i tiden. Shit!

Kände att detta måste jag bara dela med er!


2011 Resume i bilder

Några av årets höjdpunkter!



Mars: Elenas Birthday...


April: Kryss me syss <3


April: Hälsa på Linnéa i Stora Staden


Maj: Försommarpicnic





Maj: Fasters Möhippa i Götet


Juni: Ida tänder på Larry i Ampthill, England




Juni: Bröllop




Juli: Åka båt


Juli: Sänka båten


Agusti: Västerås


Köpte vitrinskåp <3¨


September: Höstskoj


Oktober: Utekväll


Oktober: Fotosession med syss och Terés


November: LadiesNight och Limo




December: Juldagen

Fränt!

Den senaste veckan har varit kanon bra! Julen var allt man kunde önska och lite mer förutom att den gick för fort. Juldagen blev kanon! Resan hem tillbaka till Linde var lite trist men ändå skön. Hemma så har det varit rätt mycket slapp men också lite städning för vi skulle ha ännu en visning.

Annars då? Ja jag har äntligen ända sedan jag såg skylten för första gånger för kanske tre-fyra år sedan sagt att jag ska till Lockenkil. igår gjorde min kära sambo mig till viljes och vi åkte genom Lockenkil på väg hem från Örebro. Det var en frän känsla men ändå... det var bara gärden, grusväg och några få hus. Att vi ens befann oss i Lockenkil var ganska diffust då det inte fanns någon samhällsskylt. Detta var ju lite konstigt med tanke på att det från stora vägen skyltar för Lockenkil och en presentbod som vi inte såg skymten av. haha. Fränt är rätt ord helt enkelt!

Glädje

Efter någon veckas bloggtorka känner jag hur inspirationen nått fingertopparna igen... Jag är så grymt glad.
Det är snö, jag är inte långt ifrån mitt mål, Nidia kommer kanske och hälsar på  i helgen, kanske jag har ett stundande jobb? (peppar peppar) en bushund som älskar sin matte, snosiga katter, julmysigt hus och en vrålmysig sambo att värma sig hos. Känns inte som som livet kan bli sådär jättemycket bättre för tillfället.
Inte ens regnet som knackad epå nyss sänker glädjen... snön är snart här på riktigt!

Hejja Mig!

Jag börjar må riktigt bra med mig själv... Jag satte upp ett mål och jag är inte långt från att nå det. Jag är stolt över mig själv! De senaste dagarna har jag vuxit och alla fina kommentarer har värmt hjärtat.
Jag kan om jag vill!

Glädjerus!

Härlig morgon! Vaknade av några fina ord och en varm omfamning. Ute är det soligt och härligt och i eftermiddag ska jag åka bort till syss. Funderar på att ta ett pass på gymmet innan och en promenad i solskenet med Aidi. Sambon är ute och terräng åker fyrhjuling, dom ska stanna och grilla på vägen. MYS!
Fast som han sa: Gott om inte annat. Ja, jag glömde det, det är ju inte Mysigt att grilla ute i värmande sol, hungrig efter massa åkande med ett gäng grabbar. Tror inte att det ordet existerar i killars ordförråd faktiskt. hehe.

Idag lyser en glad Kari!

Jag är så galet glad idag.... glad för alla fina människor, komplimanger och sprudlande humör.

Tidigare inlägg
RSS 2.0