Bsng

Det har varit en jäkla bra början på 2009, men har samtidigt känt ångesten. Jag vill INTE tillbaka till Örebro. Hade bara velat stanna tiden och titta på dom blå. Vad nu än det är, hehe, tyckte bara det lät bra så analysera inte! Jag har inte riktigt rätt ord för att beskriva vad det är jag vill stanna tiden för. Varit några helt underbart sköna dagar bara.

Mindre kul början är det val jag vart tvungen att göra. Att sitta i en känslomässig berg och dalbana fungerar inte. Vissa val är inte roliga att fatta... jag gör i stort sett allt för att folk inte ska vara arga på mig. Även om det är fel val för mig. För en gångs skull tänkte jag på mig och sårade en av dom jag håller/höll närmast och det svider.

Imorgon åker jag tillbaka till Öret, imorgon hinner verkligheten ikapp mig.
Jag är inte den mest lyckosamma personen som finns. Jag brukar vara duktig på att strula till saker och ting för mig själv för att inte tala på vilken otur jag alltid lyckas ha. Men det är också något jag inte orkar gå runt och älta. Jag är den jag är och hoppas på att min otur någon gång vänds till min fördel. Dessutom så har ju inte jag det värst av alla, jag har mina vänner som tycker om mig för den jag är och min familj som inte har något annat val än att tycka om mig. hehe. Det räcker långväga!

Om nu gubben där upp finns och älskar oss så mycket som det står skrivet... så kommer allt lösa sig. Det tror jag på!