Bsng

En sak kom jag att tänka på igår, är älgar. Aldrig att man ser dom när man är ute i skogen och åker och letar efter dom eller älgjakt till exempel, aldrig vill dom då dyka upp. Men så är man i bilen och ska åka någonstans så står dom helt plötsligt där i skogsbrynet, eller så är man ute och går med en vän och upptäcker en älg helt plötsligt fem meter från där man står. Även när jaktlaget skjutit sin kvot av tjurar så kommer det naturligtvis en älgtjur och  ställer sig med bredsidan till några få meter bort.

En annan sak är hur rädda vissa verkar vara för dom. Självklart hyser jag stor respekt för en stor älg men så länge man inte gör dom något så har dom ingen vilja att göra mig något. Om inte man råkar ställa sig mellan en älgko och en kalv såklart för då är det bara att lägga benen på ryggen och fly!
Men vad som väckte dessa funderingar var när jag pratade med Rôtta och tänkte på gången vi var ute och gick i somras och stötte på en älg. Den stod ju lungt där vid vägkanten fem meter bort och tittade på oss så vi stannade och fortsatte prata medan vi väntade på att en bil skulle passera. Tanken med det var att så älgen inte skulle bli skrämd och springa ut i vägen när bilen kom. Sedan fortsatte vi gå, älgen stod kvar och rörde inte en fena. Skogens konung har inget ont som den vill göra oss... Attans att jag inte hade en kamera med mig!