Vilse i skogen
Ja vilse och vilse... Vi visste ju vilken väg man kunde gå för att komma tillbaka men att gå runt allt igen kändes så otroligt jobbigt. Jag och Rôtta tänkte idag ta oss en promenad så vi gick upp mot acksjön, tog in på en grusväg och tänkte att är inte detta grusvägen upp till vändplanen? Det vill säga vändplanen vid nederkanten av aurenaberget som det var bara att gå över så var man hemma. Ja för att göra en komplicerad historia med många vägval kort så var det inte den vägen som vi trodde och den var väldigt lång och vi genade oss över samma berg men på ett helt annat ställe och kom ut på vägen 4-5 kilometer från platsen vi började vår promenad på. Tur att man har lite lokalsinne så man vet vilken sida av berget man bör vara på i alla fall, Rôtta påstod att vi inte skulle korsa berget för hon hade fått för sig att hon bodde på den sidan vi var på. Tog cirka 3 timmar men fördelen med det hela var att man nu inte behöver ha dåligt samvete för att äta lite för mycket onyttigt idag. Är så slut att jag orkar nog inte åka upp till exär för att tanka bilen, är för jobbigt att trycka på gaspedalen. Hela jag blev genomvåt av svett och inte en enda källa med friskt vatten fanns på hela vägen. Trodde nästan man skulle ramla ihop och inte orka gå en meter längre. Till och med stackars hunden Aidi slet, hon som är en jakthund och ska ha bra kondition.
Kommentarer
Trackback