Bsng

Det blir aldrig som man tänkt sig... Ta igår som exempel. Skulle bli lugn hemma kväll och ta igen sig innan jobbet idag men så fick en av mina arbetskamrater för sig att han visst skulle jobba och därför hade jag inte jobb på lördag. Blev då till så att jag lova Helge att skjutsa hem honom från Hagfors.
Någon timme så ringer knattarna och vill att jag ska köra till Ransäter. Och ja... det hela utvecklades till att vi åkte till Ransäter parkerade framför ingången. Sjöng och spelade jäkligt hög musik tills vi blev bortkörda av några poliser och insåg att oj, nu är det ju dax att åka hem för jag hade ju lovat Helge. Att komma iväg visade sig däremot vara lite knepigare när Peter lutar sig ut ur bilen och ropar till polisen att jag måste blåsa och ta alcoholtest. Tack grabbar! Blev lite fördröjda där men snart var vi på väg igen med några vänliga ord från konstapeln. Kände allihop att vi helst stannat kvar men om dom bara ringt tidigare så kunde vi också gjort det. Skyller allt på Björnen. 
Släpper av alla för att skjutsa Helge när P erbjuder sig att vara resesällskap, och vilket sällskap sen. P sov, Helge sov. Jag sitter trött framför ratten och aktar noga fina Benzen åt Björnen. Efter vi släppt av Helge vaknade däremot P och man fick sig lite vaket sällskap tillbaka. F ringer och känner sig ensam, hör smackande ljud i bakgrunden, vi är påväg lovar vi.
Tio minuter senare leker vi i lekparken och gungar medan vi väntar på Björnen och Rôtta men dom kommer aldrig så vi åker hem. Var hemma runt fyra tiden och gick upp åtta igen. Fick bli en tur till idag och hämta dom. Man kan undra vad dom gjorde... hum... hehe. Sköna killar dom är dom tre små Knattarna!